Christin

Idag har vi flyttat. Inte langt utan till rum nr 4 istallet for nr 2 dar vi bodde innan. Skilnaderna mellan rummen ar att nr 2 ar ett 'female dorm', dvs for det forsta bara tjejer och detta rum hyr man oftast bara i en natt eller tva. Dar har vi bott i tva veckor och en natt nu. Rummet som vi flyttade till idag ar ett delat veckorum, dvs blandat med tjejer och killar som hyr en sang i rummet i en vecka. Nar den veckan ar slut slangs man inte ut, utan ombokas automatiskt om man fortfarande vill bo kvar. Och det ar har vi ar nu.

Nackdelarna med rummet ar att folk hinner sprida ut sina saker ordentligt, det stinker 'ungkarlslya', (det har bara bott killar dar innan oss), det stinker sprit blandat med rok, vi har verkligen INGEN plats for vara vaskor. Hela rummet ar verkligen hemskt. Tyvarr fick vi sangarna vid fonstret, sa jag kommer nog fortsatta vara sjuk ett bra tag till eftersom det bokstavligt talat blaser genom fonstret. Hittills har jag sovit i en t-shirt, tjocka sockar, langkalsoner och ett tacke pa mig. Trots det har jag vaknat varje morgon och varit genomfrusen. Det ar inte ett latt liv vi lever.

Ett annat problem ar TVn. Det finns ungefar en drygt 300 kanaler att valja mellan, sa nar man sitter med 'the power' (las fjarrkontrollen) har man verkligen beslutsangest over vilket program man ska valja.
I lordags satt vi och skrev ner en matlista infor de tva kommande veckorna. Nar Sigge (skaning/islanning) kom forbi oss och fick reda pa att vi satt och skrev en matlista, brot han ut i ett ordentligt garv! (Har bestammer man sig namligen ca 2min innan man ska borja laga mat vad man ska ata. Det blir alltid det toast eller pomme med sas till). Vi ar namligen de mest valplanerade manniskorna pa hela hostelet, och det kanns ovant, men bra!

Imorse nar vi hade packat ut alla grejerna ur rummet fick vi en paus pa en sadar 2-3 timmar innan vi kunde oacka in alla saker i det nya rummet. Da roade vi oss med att kolla pa en film. Mitt i filmen ringer Lindas telefon och hon far en jobbinterjvu pa ett hotel. Tva minuter senare ringer aven Saras telefon, och det ar samma hotel. Da borjar jag fundera pa vart min telefon ar om de skulle fa for sig att ringa till mig. Kan ni gissa vart den ligger? Jo i min vaska. Pa LJUDLOS, sa jag har inte hort att den har ringt utan missade samtalet fran samma hotel. Nar jag forsoker ringa upp kommer jag till en vaxel och kan inte fa tag i nagon. Snacka om dalig timing. Darfor tankte jag att jag skulle ta mig en prommenad dit for att prata med dem ansikte mot ansikte och fraga vad de ville. Forhoppningsvis har ed inte hunnit ersatta mig med nagon annan pa 'min intervjutid' imorrn..

Annars ar allt bra, forutom att vi standigt gar omkring och fryser, ar hungriga, hostar och har ont i halsen. Nasta gang jag kommer hit ska jag ta med mig sladden till kameran sa jag kan lagga upp en bild pa varat mysiga rum.

Glomm inte kommentera och lasa Lindas och Saras resedagbocker!
Ciao