Ett abrupt slut

Kollade nyss på ett program som tog upp branden i Göteborg för tio år sedan, och det känns så hemskt att det finns människor som, rent ut sagt, är dumma i huvudet. Att anlägga en brand i en nödutgång? Jag förstår verkligen inte. Det jag vet är att jag känner rädsla inför att komma i närheten av dem. Man vet aldrig hur snabbt livet kan förändras eller ta slut. Från idag ska jag försöka njuta av livet och ta vara på varje stund, eftersom jag inte vet vad som väntar mig.

Nu ska jag krypa ner i sängen och fortsätta drömma mig bort i den spännande trollkarlsvärlden hos Harry Potter och bekämpningen av det onda.

Ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0